Solid Block of Ise

Nästan alla mina funderingar som jag skriver om här i min blog uppstår ur frågor som jag ställer mig själv vid olika tillfällen. Frågorna kan variera, men är oftast av modellen “hur blev det så här egentligen?”. Eller som rumpnissarna skulle ha sagt, “vaffö gö di på dette viset?”

Ofta så uppstår frågorna ur min frustration med saker som jag tycker är ganska självklara men som ändå görs på ett väldigt bakvänt sätt. En vanligt fråga jag ställer mig själv är “vad är det för fel på politiker egentligen? De verkar ju insistera på att göra allting så bakvänt och ineffektivt som möjligt.”

En annan fråga som jag ofta ställer mig själv är varför alla idioter parkerar sina vräkiga bilar PRECIS bredvid bankomaten vid ICA, trots att det uppenbarligen inte är tillåtet att parkera där.

Men oftast så är frågorna av den mer obesvarbara sorten, den där spekulativa och frustrerade frågan som enkelt kan summeras med “VAD SJUTTON ÄR FEL EGENTLIGEN???”

Frustration är en vanligt återkommande känsla i min vardag. Jag blir allvarligt frustrerad och upprörd minst 2-3 gånger per dag. Temat kan som sagt variera, det kan vara frustration med alla självupptagna idioter som tror att världen snurrar kring dem (speciellt de som tror att det automatiskt är en parkering var de än ställer sin bil) ända upp till frustration med självupptagna politiker och företagsledare som har enormt mycket makt men som inte använder den makten till att faktiskt göra bra saker utan istället pratar runt och lovar tunt. Microsoft är ett mycket vanligt förekommande tema där - jag förstår inte hur ett företag som har så otroligt mycket pengar, inflytande och kunnigt folk ändå bara lyckas prångla ut halvfärdiga beta-produkter och dessutom tar hutlöst betalt för dem.

Min blog blir mycket en ventil för denna frustration. Det föregående inlägget är ett exempel på den frustratione. Språkbruk för mig är ganska viktigt, även om jag erkänner att jag är långt ifrån perfekt själv. Men jag blir ofta frustrerad och får gammalgubbe-vibbar när jag ser de flestas helt obegripliga språk idag. Speciellt i min hatkärleks-relation till Sweclockers forum - jag är forumnarkoman och även om jag har idiotförklarat nästan allt som Sweclockers står för så kan jag ändå inte hejda mig från att häcka i deras forum. Frustrationen som uppstår där blir oftast av typen att folk som inte kan nånting om datorer, som inte har nåt intresse av att lära sig och som ändå inte kommer att fatta vad man pratar om borde helt enkelt lägga ner datortramset och ägna sig åt nånting mer lowtech. Ofta suckar jag och tänker att jag borde egentligen skita i idiotin där och avsluta mitt konto. Men nästa dag är jag tillbaka och suckar över träskallarna som häckar där.

(gammalgubbe-vibbar: dvs när man känner sig gammal och tänker på saker med en “så där gjorde vi inte på min tid”-känsla)

Ibland undrar jag varför min blog blir läst. Jag vet att en del av läsarna är mina vänner, men det finns många vilt främmande människor som läser det svammel jag nedtecknar här. Varför gör ni det?

Se, där kom det en till fråga. Dock inte en frustrerad fråga, utan mera en nyfiken.

License

This work is published under a Creative Commons Attribution-NoDerivs 2.5 Sweden License.