Solid Block of Ise

Innan ni läser vidare så måste jag få påpeka att jag faktiskt tycker enormt mycket om mina föräldrar och har en överlag mycket bra relation med dem.

Men jag fnissar rätt ofta åt hur de uppfyller nästan varenda stereotyp av äldre människor. Visst, de är inte urgamla (56 år i November) men det är småkomiskt hur de faktiskt uppför sig som om de är riktigt gamla.

Ett exempel. Jag ringde precis min far för att höra hans åsikter om min nya CSS-designade layout för hans hemsida. Han svarar och säger att han precis är på väg att gå och lägga sig, och tillägger att min mor redan har törnat in.

Klockan är ganska så precis 21.30 när detta samtal utspelar sig.

Det roliga är också att jag vet att de båda kommer att vara uppe tidigare än tuppen, och att farsgubben kommer att sitta i en timme på verandan och suga på en cigarett och dricka kaffe samt titta på (det fåtal) bilar som susar förbi.

Många fördomar finns kring äldre människor. En del är riktigt elaka, en del är sådär humoristiskt överdrivna. Äldre människor går och lägger sig tidigt. Äldre människor klagar över ungdomar och deras flashiga kläder och skrikiga musik. De kan inte hantera teknik. Osv osv.

Som sagt, don’t get me wrong. Jag älskar mina föräldrar. Men ofta fnissar jag en del åt/med dem. Eftersom de faktiskt uppför sig som redigt gamla människor. De kan vara rätt knotiga och gnälliga ibland, de kan inte hantera DVD-spelaren, de går och lägger sig lagom efter kvällsfikat.

Men lika ofta överraskar de mig. Som t.ex. min fars envisa strävan efter att förstå och hantera sin dator. Det är en kamp han inte kan vinna, men hans terrier-aktiga sammanbitenhet kring att försöka tygla sin motsträviga maskin är mycket imponerande. Deras enormt avspända attityd är en befrielse. Många andra upplever att deras föräldrar behandlar dem som barn oavsett hur gamla de själv är, men mina föräldrar behandlar mig och min bror som vuxna (och har gjort så sen vi var i 18-årsåldern).

Ofta undrar jag hur jag kommer att bli när jag blir “gammal”. Kommer jag att bli en hipp, fräck och aktiv åldring i samma stil som min moster Karin? Min moster Karin har jag alltid upplevt som betydligt yngre än min mor, trots att åldersskillnaden inte är speciellt stor. Min mamma är ju äldst och ofta känner jag det som att hon uppehåller traditionerna medan syrrorna är mera flexibla och flamsigare. Men jag kan ju ha fel, speciellt numera då jag inte träffar min släkt långt när lika ofta som när jag var yngre.

Kommer jag att bli en tjatig gammal bitter surgubbe som sitter och dra berättelser om hur jag “formaterade min hårddisk på bara 20 gigabyte OCH JAG VAR NÖJD MED DET, och det var uppförsbacke åt båda hållen!” eller kommer jag att bli en fräsig gubbe som åker till Jamaica och kör muskelbil?

Ingen aning. Tiden får utvisa.

License

This work is published under a Creative Commons Attribution-NoDerivs 2.5 Sweden License.