Solid Block of Ise

Jag är inte så jätteförtjust i Paul Simon. Mina föräldrar däremot är smått tokiga i karln, och därmed ingår han i soundtracket som spelas till filmen som heter “Min Barndom”.

Men jag måste säga att hans skiva från 1986 som heter “Graceland” är så förbannat skön!

De flesta associerar den skivan med megahiten You Can Call Me Al som också är känd som den mysko videon där Chevy Chase stod för mimandet medan Paul Simon själv kånkade runt instrument. De som har lite mer koll vet att den här skivan är resultatet av att Paul blev enormt inspirerad av afrikansk popmusik, och så gott som hela skivan har sina rötter i just afrikansk popmusik. Det är en musikstil som kännetecknas av högt tempo och rena gitarrerslingor som rör sig rytmiskt genom musiken samt massor med blåsinstrument.

Men för mig kommer den här skivan alltid att kännetecknas av den första låten på skivan. Boy In The Bubble. Jag minns den från långt tillbaka i tiden, och den är så mysko att den blir skön. Ett mysko dragspel inleder låten, och nåt slags underlig basgång rullar genom låten. Hela låten känns som en musikalisk Salvador Dali-målning. Det är kontrasterna i valet av instrument och arrangemang som gör den här låten riktigt skön.

Överhuvudtaget är skivan helskön att sitta och softa till en solig sommardag, men Boy In The Bubble är det som orsakar enorm nostalgi och en uppåtkänsla, iaf för mig.

License

This work is published under a Creative Commons Attribution-NoDerivs 2.5 Sweden License.