Säkert har ingen missat att Firefox 2.0 har släppts. Många nyheter, den som jag bekantar mig mest med just nu är den inbyggda stavningskontrollen. Aah, där lyckades jag få den att byta till svenska. Jag kör med den engelska FF, och som standard vill den därmed stava på engelska vilket gör det hela lite förvirrat.

Första intrycken? Hälften av alla extensions jag använder blev avstängda. Dock kan man antingen fuska upp dem (de fungerar nästan alltid ändå) men uppdateringar kommer automagiskt att installeras inom några dagar. Default-temat är betydligt mer polerat och fräscht. Uppstarten är lite trög, men det kan bero på att jag har en Bookmarks.html-fil som är nästan 2.5 megabyte stor. Sånt tar ett tag att ladda. Renderingen av sidor verkar åtskilligt snabbare, men det kan bero på att mer än hälften av mina extensions som sagt är avstängda.

Men det här är bra, och det ska bli spännande att se om Mozilla har fått ordning på minnesläckage. FF2.0 ska enligt vad jag hört använda Gecko 1.8 som inte lider av de minnesläckage som tidigare versioner har. Dock tycker jag att Mozilla borde lägga lite krut på ett system där man kan lägga till extensions och nya språk i ordlistan utan att behöva starta om webläsaren. Men det är bara en liten önskan från mig…

Nu ska jag bara ignorera Internet Explorer 7.0 som pockar på att bli installerad. Go away, I said get lost!

Fredagsfyrans RSS-flöde verkar uppdateras med en veckas förskjutning. Det innebär att jag måste kolla sidan manuellt vilket är lite irriterande och därför blir fyrorna rätt försenade. Bläh.

Tema: Tillbaka(?) till skolbänken

1) Skolminister Jan Björklund (fp) har öppnat upp för att skolor ska kunna ha klasser som innehåller antingen bara flickor eller bara pojkar. Vad ser du för för- och nackdelar med att skilja könen åt på detta vis?

Jag kan bara föreställa mig nackdelar med en sån segregering. Man återgår till 30-talet, och ungdomar får en tafatt och skev inställning till hur man umgås. Man talar om för dem att det är bra att hålla människor åtskiljda, när det i verkligheten är tvärtom.

2) Vissa vill ha fler betygssteg. Andra vill inte ha några betyg alls. Vad tycker du?

Jag tycker betygssystemet bör behållas som idag. Man bör dock revidera det och göra det tydligare för såväl lärare och elever vad det är som gäller, men jag tycker inte man ska ha betyg lägre ner i klasserna eller införa nonsens som ordningsbetyg.

3) Flickor får i genomsnitt bättre betyg än pojkar. Vad tror du är den största anledningen till detta?

Svårt att säga, men de flesta flickor genomgår en tidigare mognad i tonåren än pojkar. Det kanske har med saken att göra, men i övrigt är det nog svårt att peka på nåt specifikt.

4) I världens bästa skola fungerar det… på vilket sätt?

I världens bästa skola har lärare såväl som elever de resurser som krävs för att ge (och få) en bra utbildning. Världens bästa skola drabbas inte av meningslösa nedskärningar för att politiker behöver pengarna att ge till storföretagen som mutor istället. I världens bästa skola får varje elev den uppmärksamhet och individuellt anpassade utbildning som han/hon behöver.

Mycket kort inlägg innan läggdags, men alla bör läsa den här ledarsidan på Excessen. Ämnet är givetvis fildelning, och jag kan bara säga att åsikterna är representerade på bred front.

Det blev åttio dagsböter, igen. Mannen som häromdagen dömdes för att ha delat ut fyra låtar fick samma straff som tre småskaliga fildelare tidigare. 80 dagsböter är också vad exempelvis sexuellt ofredande och misshandel brukar ge. Den nya lagen tolkas alltså så: Att dela ett par filer är lika allvarligt som att upprepade gånger slå och sparka någon i huvudet. Lagen skulle enligt Bodström sätta dit personer som “tjänar miljoner på brott”. Det är bara det att ingen av de dömda tjänat en krona på verksamheten.

Jag har lärt mig en ny maträtt som jag vill prova. Det asiatiska köket fascinerar mig, och trots min djupt rotade aversion mot fisk har jag t.o.m. ätit Sushi. Men nu har jag hittat en ny maträtt som jag gärna skulle vilja prova. Tonkatsu är det, och det är fläskkött som har ströbrödats och sedan friterats. Serveras med en sås och riven kålsallad.

(Hmm, måste nog sluta surfa mat när jag är hungrig…)

Ett exempel på en Tonkatsu-måltid

Säsongens första snö är här. Den är blöt och smälter i princip direkt den träffar marken, men det är den första snön. När det snöade i Jokkmokk i September kändes det väldigt svårt att tro på härnere; det var fortfarande 15 grader varmt och solsken här nämligen. Men nu har även vi i Umeå fått våran första snö!

Om ni undrar vad alla grejer är på bilden så är det delar till den nya lekbyggnaden som föreningen ska bygga på den här gården.

(Ann-Sofie går omväxlande runt och muttrar “snööö” och ser sur ut, och sen kommer hon ihåg “jul” och ser lite gladare ut. Jag tycker själv inte den här snön var nåt att hänga i julgranen, men det är trots allt vitt på delar av marken!)

Internet Explorer version 7 har funnits ute i skarp version mindre än 24 timmar. Dock har Secunia redan skakat fram det första säkerhetshålet!

Alltså Microsoft, ni utvecklade den här saken i 1½ ÅR! Kunde ni inte ha lyckats göra nånting som höll förtroendet uppe lite längre?

Jag säger bara: PATCHA PATCHA PATCHA PATCHA, WINDOWS WINDOWS

Description:
A vulnerability has been discovered in Internet Explorer, which can be exploited by malicious people to disclose potentially sensitive information.

The vulnerability is caused due to an error in the handling of redirections for URLs with the “mhtml:” URI handler. This can be exploited to access documents served from another web site.

(Via: Ichi-ichi-ichigo)

Uppdatering: Microsoft börjar nu vifta med armarna och hävdar att hålet inte ligger i IE7 utan är relaterat till Outlook Express.

Människors frihet världen över minskar dramatiskt. EU godkände ju att vi alla skulle övervakas och betraktas som misstänkta via den lag om datalagring som godkändes för ett bra tag sen. Thomas Bodström var ju en av de riktigt stora förespråkarna för detta, och han använde det hjärnspöke som alla politiker skrämmer oss med numera - terrorister. Datalagringen innebar att politikerna bestämde att varenda innevånare i EU var en potentiell terrorist, och att det var upp till oss vanliga människor att bevisa våran oskuld. Man ignorerade väldigt elegant de miljoner tekniska problem som nånting sånt här innebar, och ignorerade att det var en total våldtäkt på den personliga integriteten och det moderna rättsamhället.

I morse läste jag på Slashdot att FBI i USA också vill införa en lag enligt samma princip. Man vill att alla ISP’er ska lagra allting om sina kunder, så att staten kan gå igenom det och leta efter avvikande beteende. Vad det avvikande beteendet egentligen innebär är såklart inte specificerat, men med tanke på den reaktionära högerns styre i det landet så gissar jag att det är saker i stil med ateism, homosexualitet, att vara emot vapeninnehav och att inte äga en cowboyhatt.

Man glömmer givetvis bort att databaser alltid läcker, och man slätar över att den information som lagras är vidöppet för missbruk från skivbolagsmaffian, filmbolagsmaffian samt den reaktionära klick med elitister som anser sig mer värda än alla andra och som helt saknar moral.

Underbart.

Idag hoppade jag och Ann-Sofie in i våran bil Doris och åkte ner till centrum. Där unnade vi oss varsin enormt smaskig smörgås på Subway, samt lite enkelt shoppande. Vi införskaffade varsin ersättare till våra döda USB-pinnar. Det är verkligen imponerande hur billiga de är, 1 gig minnespinne för 235 kronor.

Vi gick också förbi Hammerfall som satt och signerade sin nya skiva. Knäppte ett kort med mobilen (som blev rätt kasst eftersom Dixis skyltar lyser som värsta strålkastaren och totalt förvirrar kameramobilens bländare) som bevis, men skyndade oss vidare eftersom vi är totalt ointresserade av Hammerfall eller deras nya skiva. Dessutom hade vi bara några minuter kvar på parkeringen.

Överhuvudtaget en mycket bra dag!

Hammerfall gnuggar armbågar med Umeås hårdrockare

Micke skriver kort om en länk till en debatt-artikel skriven av Christer Thörnqvist. Christer är docent i arbetsvetenskap, och det han skriver tycker jag är väldigt insiktsfullt om det samhälle vi lever i idag. Jag tycker precis som Micke att Christer slår huvudet på spiken i den här artikeln.

Sverige har haft positiv BNP i ett decennium nu, alltså finns inget skäl att dra ned på den offentliga sektorn. Ändå har vi gjort det. Genom ett ”gynnsamt” skattesystem har de allra rikaste sedan 1990 lagt beslag på allt mer av vinsterna. Det är lätt att ynka sig över fallskärmar och bonussystem, men om det är så hemskt, varför ökar då inte politikerna progressiviteten i skatteskalan? Tror politikerna verkligen på näringslivstopparnas skryt och hot att flytta utomlands?

Jag börjar förlora förtroendet för min egen plats i verkligheten. Det känns väldigt tråkigt att förlora det hopp som hållit mig på så hög nivå det senaste året, men jag börjar verkligen misströsta över det som jag vill företa mig.

Varför känner jag så här?

1) Jag tror tyvärr inte längre att jag har det som krävs för att driva eget företag. Jag vet vad jag vill, men jag har grava problem med min vision av att förverkliga detta. Faktum är att jag inte längre tror på mig själv som företagare, och jag tror inte att jag kan lösa de problem som garanterat uppstår vid ett sånt här projekt. Jag har dessutom under de senaste veckorna upptäckt att jag är precis lika känslig för stress som jag var för fyra år sen när mina problem började på allvar. Jag har nämligen frilansat som lite datorkonsult i några dagar, och trots att det bara varit några timmar per vecka (mindre än fyra timmar per vecka) känner jag mig ändå väldigt stressad och har fruktansvärt svårt att fokusera mina tankar. Det är nu väldigt vanligt att jag glömmer bort saker jag tänkte bara nån minut innan, och jag blir stressad och nervös när jag tänker mer långsiktigt. Jag blir även väldig retlig, nervös och orolig, och det krävs en styrkeinsats för att jag inte ska tappa kontrollen över humöret helt och hållet.

2) Om jag inte startar eget företag blir min situation ännu mer hopplös. Valet där är mellan tre dörrar: sjukskrivning/aktivitetsstöd (som jag har det nu), att söka ett arbete som anställd, eller utbildning på universitetsnivå. Pga punkt nummer ett är jag väldigt tveksam till om jag skulle klara av att jobba heltid eller att plugga på universitetsnivå. Jobbsituationen är dessutom extra knepig eftersom jag inte har mer än gymnasial utbildning, och detta kombinerat med den svenska utbildningshysterin (det krävs nästan ingenjörsexamen för att få jobb på McDonalds!) gör att jag inte är attraktiv på den begränsade arbetsmarknaden. Att vara sjukskriven/aktivitetsstöd är inte heller nån realistisk lösning ur ekonomisk synvinkel - borgarna som har makten verkar eniga i sin åsikt att sjukskrivningar enbart är bidragsfusk och att det inte ska gå att klara sig på det. Vilket är exakt så det är, jag klarar mig precis nätt och jämnt på den sjukpenning jag får. Att skaffa jobb är ju ett alternativ, men jag vet att om jag inte trivs med arbetet kommer det att slita ut mig ännu fortare.

Så, ni förstår kanske att jag sitter fastklämd mellan systemet och min egen hopplösa sjukdomssituation. Jag vill jobba, men jag vill inte bli ännu ett kvastskaft som slits ut i förtid för att sedan kastas bort och bli ersatt med ett nytt kvastskaft. Ett stort problem är min egen avsaknad av självkänsla och jävlaranamma kombinerat med min hopplösa känsla kring min framtid. Jag har visioner kring hur jag vill att saker ska vara, men jag saknar styrkan och självkänslan som krävs för att förverkliga dessa visioner.

Jag vet faktiskt inte hur jag ska göra med min framtid längre. Ibland känner jag för att bara skita helt i det här landet och försöka hitta nåt nytt land som är mer positivt, men jag har min älskade sambo här och har dessutom inte styrkan som krävs för att lämna familj och vänner för att söka lyckan i ett främmande land.

Suck…