Solid Block of Ise

Det har blivit väldigt mycket musik på sistone, vilket känns bra eftersom min musikkategori har tynat lite de senaste månaderna. Nu måste jag bara börja jobba på att fylla Böcker-kategorin lika bra…

Eftersom jag har en del sura tankar som skvalpar runt i kärlet där jag även förvarar den grå klump som tjänstgör som min hjärna sitter jag här och lyssnar på musik som är Uppåt. Det finns musik för varje humör. Är man deppig vill man lyssna på musik som gör smärtan mer förståelig, och är man riktigt glad vill man kanske lyssna på musik som behåller den glädjen. Alla är olika i det avseendet.

Men det finns musik som är uppåt, och som är så himla medryckande att man inte kan låta bli att börja stampa takten. Ett exempel på det är Östblocket, härlig balkan-oompa. Sen har vi de två grupperna som jag lyssnar på just nu.

Den första heter Royal Crown Revue och bildades i kalifornien i slutet av 80-talet. Om ni nånsin har sett The Mask med Jim Carrey så har ni faktiskt hört deras musik också. De bidrog med sin låt “Hey Pachuco” såväl som sina bandmedlemmar till scenen då Jim Carrey med grönt ansikte bokstavligt talat dansar skorna av Cameron Diaz. Vi snackar alltså om swing-bop med tydligt stuk från 30- och 40-talet. Det är tajt, det är snabbt, det är uppåt.

Den andra gruppen är Cherry Poppin’ Daddies. Ja, deras namn är öppet för tolkningar, och jag tror det är medvetet från deras sida. Att välja lätt provocerande och komiska bandnamn är ju nästan en hederssysla som musiker. T.ex. så övervägde The Band (som backade bl.a. Bob Dylan) att kalla sig för The Honkies eller The Crackers (både Honky och Cracker är kränkande tillmälen på vita människor, och The Band bestod av blekfisar). CPD har dock ett bra namn. Deras musik är inte lika tidtypisk som Royal Crown Revue, men det är definitivt långt från den artificiella pop som mediamaffian överöser oss med genom varje tillgängligt media. Definitivt Uppåt även här.

Båda grupperna rekommenderas om man är trött på konstgjorda arrangemang, meningslös rap eller spökskrivna låtar som cyniskt utformats för att bli “hits”. Risken finns att ni börjar knäppa med fingrarna i takt till musiken.

License

This work is published under a Creative Commons Attribution-NoDerivs 2.5 Sweden License.