Solid Block of Ise

De flesta som känner mig och Ann-Sofie har också träffat Ann-Sofies hund Madde. Det är i princip oundvikligt då Madde sällan lämnar Ann-Sofies sida, och alla som träffat Madde har fallit pladask för henne. Madde har dock varit borta från oss i flera månader då det varit planerat att hon skulle få en valpkull.

Idag väcktes vi av ett telefonsamtal. Madde skulle ha fött valpar någon gång nu i dagarna, och förhoppningarna var höga att det skulle ske inatt. Tyvärr gick det inte som planerat. Gissningsvis hade en av valparna dött inne i Madde, och det hade förgiftat Madde så till den grad att hon inte klarade sig. Hon somnade in inatt utan att någon kunde göra nånting åt saken.

Första gången jag träffade Madde var i Maj 2005. Hon var då en blyg och tillbakadragen liten whippet som nätt och jämnt vågade hälsa på mig. Men efter ett tag fick jag hennes tillit, och efter ytterligare ett tag accepterade hon mig som hennes nya husse. Madde var en glad och fri själ, alltid nyfiken och alltid vänlig. Hon älskade att hoppa upp i knät på en om man satt i fåtöljen, och satt man i soffan så var oddsen stora att man plötsligt skulle upptäcka att man hade en varm hund som satt bredvid en och hoppades på att bli klappad. Satt man två personer i soffan var det oundvikligt att Madde skulle klämma in sig mitt emellan, hon hoppade helt sonika upp och klämde in sig och såg sedan sådär härligt oskyldig ut.

Madde hade många bra kvalitéer. En mer lojal och kärleksfull hund tror jag man får leta efter, och jag kommer att sakna henne.

Vila i frid.

Madde vid havet i Augusti 2005, funderandes över nånting.

License

This work is published under a Creative Commons Attribution-NoDerivs 2.5 Sweden License.