Vi Drar Upp Bopelarna
Posted by isecore on May 31st, 2007
… åter en gång.
Efter några veckor av stötande och blötande har jag och Ann-Sofie beslutat oss för att flytta till södra delarna av Sverige. Vi siktar på västra götaland nånstans, “bästsverige” som Ann-Sofie skämtsamt brukar kalla det.
Det har varit en relativt lång och emellanåt ganska smärtsam process som har lett fram till det här beslutet. Källan till det är att vi inte kommer att ha råd att bo kvar i våran älskade lägenhet till hösten. Dels kommer våra ersättningar att sänkas ytterligare men också kommer hyrorna och avgifterna att höjas vilket gör våran redan ganska anstränga ekonomi ännu svårare att få ihop. Det är väldigt sorgligt eftersom vi trivs rätt bra i lägenheten och speciellt i Umeå, men den blåa regeringen och den allmänna fientligheten från försäkringskassan gör inte saker lätta direkt. Ann-Sofie har under bordet blivit anklagad för att “låtsas” och jag själv känner att försäkringskassan och vården är nåt slags märklig kombination av okunniga och/eller ointresserade av att lösa min situation.
Det är iaf den katalysator som satte igång den här processen. Vi måste helt enkelt flytta, och att bo kvar i Umeå känns inte som en speciellt rimlig lösning iom att det är svårt att hitta boende här, och att det inte blir någon speciellt stor skillnad ekonomiskt.
Först pratade vi om att separera, och vi var halvvägs in i den processen när vi insåg att det egentligen var tvärt emot vad vi ville åstadkomma. Vi flyttade ju ihop eftersom vi ville leva ihop, och att separera kändes som helt fel väg att gå. Separeringsplanerna uppstod eftersom vi i början hade svårt att enas om var vi skulle flytta — Ann-Sofie ville dra söderut och min egen instinkt sa åt mig att flytta hem till Jokkmokk och börja om på ny kula.
Men efter att ha pratat med varandra — och efter att ha löst andra relations-relaterade problem på vägen — bestämde vi oss för att hålla ihop i vått och torrt. Först var planerna att gemensamt flytta till Jokkmokk, men efter att ha tagit nackdelarna med en sådan riktning i aktning har vi bestämt oss för att åka åt andra hållet. Det är lättare att hitta billigt boende söderut, och mat- och kostnader för uppehälle blir lägre. Jag var ursprungligen rätt negativ till en flytt söderut, men jag insåg att det snarare var min egen osäkerhet som talade än någon åsikt som jag stod för. Våren har varit lite tumultartad emellanåt, och en av få tryggheter jag haft har varit Umeå, på nåt mysko sätt. Därför var jag väldigt envis, tills jag insåg att det egentligen var nåt helt annat det handlade om.
Dock måste jag säga att mina åsikter kring Umeå inte har förändrats ett smack. Det är en av de absolut trevligaste städerna man kan bo i, och jag hoppas att jag återigen kan bo i Umeå nån gång i framtiden. Jag beklagar också att jag kommer ännu längre bort från mina vänner, men tyvärr är det svårt att göra ett val som för mig närmare dem geografiskt när den norrländska glesbygden blir mer och mer döende för varje år som går. Jag bryter också återigen ett löfte jag gav mig själv för sju år sen, nämligen att inte lämna vänner bakom mig. Det svider att behöva göra det, men återigen är det här valet det minst dåliga av de alternativ som presenteras.
Jag har inte velat berätta detta förrän det var definitivt. Några av er har fått veta i förväg, men nu får resten veta det också.
—
Vad det här också rent praktiskt innebär är att jag inte längre kan agera webhost åt mina vänner. Vi flyttar ju bort från BBB-LAN och ut i ADSL-djungeln, och därmed kommer jag att börja avveckla den verksamheten. Jag kommer att flytta min egen och Ann-Sofies domäner till Siteground, och jag rekommenderar Micke och PAST att göra detsamma. De är det professionella webhotell som jag rekommenderar, och jag kommer att hjälpa till så mycket som möjligt med flytten av era grejer dit. Jag ska lösa det här på ett sätt som gör mina hyresgäster så nöjda som möjligt, jag lovar!
License
This work is published under a Creative Commons Attribution-NoDerivs 2.5 Sweden License.







May 31st, 2007 at 17:18
norrland leder ju tillväxten i sverige, så döende är det väl inte. Folket kanske far lite happ som haver. Men jobben som finns passar nog inte alla dock
May 31st, 2007 at 17:55
Ja, jag har läst det där, och hört det av politiker och förståsigpåare. Men jag kan inte riktigt förstå hur det går ihop med verkligheten, och därför känns det mer som hoppfull halvpropaganda. Javisst, jag kan tänka mig att tillväxten är god i norrland, men jag är tyvärr cynisk och känner att den måste ses i relation till hur lite som har funnit att tillväxa med. Vidare vet jag att för varje år är det fler människor som flyttar FRÅN Jokkmokk än som flyttar TILL jokkmokk, och därför känns den där “tillväxten” som lite väl hoppfull.
Ja, norrland i helhet har kanske snabbast tillväxt i Sverige, men Norrland är stort och jag tvivlar på att det gäller för varenda del av norrland. Den kanske gäller för Umeå, Luleå och kustregionen men jag finner det svårt att applicera den positivismen till de små inlandskommunerna.
Jag har ingenting emot norrland, och flyttar inte från norr av nåt slags underlig princip. Vi flyttar från norr helt enkelt därför att det är billigare att bo och leva i södra sverige.
Sverige skulle inte klara sig utan norrland och dess resurser, och jag tycker fortfarande att det är synd att norrland blir behandlat som ett slags oäkta barn trots att norrland förser södra sverige med timmer från skogen, malm från gruvorna och el från vattenkraften. That’s my opinion.
June 1st, 2007 at 12:00
När kommer ni ner?!
Nu blev det inte Göteborg som tänkt utan min karl tog sitt förnuft till fånga och insåg att han älskade mig mer än han låtsats om. Så jag kommer vara bosatt i Örebro-trakten. Men förbindelserna med tåg osv är ju bättre där nere och ni har alltid ett hem att besöka hos mig. Det hoppas jag ni vet, oavsett vart och med vem jag bor. 

Fick ett stort leende på läpparna när jag läste detta ärligt talat. Även om anledningen är smått tragisk, så får jag ju ha er närmare.
Krama om Sambon hårt från mig och hör av dig! Vill ju veta vart ni tar vägen!.
June 1st, 2007 at 13:44
Maria: Vi vet inte riktigt när det blir. Vi kör ner första flyttlasset i slutet av Juni, och vi ska ju hinna sälja den här lyan också. Men målet är “As Soon As Possible” ska det bli överstökat.
Örebro, det är ju bara runt knuten med norrländska mått mätt
så det blir nog en viss trafik fram och tillbaka för umgänge.
June 1st, 2007 at 19:17
Tråkigt att du lämnar vackra Umeå.
Dialog, samförstånd, avvägningar, “bestämde vi oss för att hålla ihop i vått och torrt.” med mera. Kort sagt jag är imponerad över eran vishet.
Sluta inte blogga bara! Bloggen din är djupt uppskattad.
June 3rd, 2007 at 13:55
Råkade av en slump googla in på din blogg och har läst en del av det du skriver. Lider själv av kortare, ganska lindriga depressioner, men är för det mesta kapabel att klara av ett heltidsarbete och en sambo. Jag har alltid analyserat väldigt mycket, och funderat på varför jag mår dåligt, vilka psykologiska mekanismer som ligger bakom etc etc. Jag har konstaterat att det måste vara ett fysiologiskt problem som ligger i grunden, för jag kan inte se att det är några faktiska händelser som orsakar mina deprimerade perioder.
Det jag vill komma till är att jag för ett par år sedan insåg att jag “matar trollet”, som att jag nästan själv valde att vara deprimerad. Det är som en försvarsmekanism, så länge jag mår dåligt så behöver jag inte ta ansvar för mitt liv. Något sådant. Eller det är som att må dåligt ändå är ett sätt att behålla kontrollen över vad som händer. Du märker att jag knappt vet vad jag pratar om, men det jag hur som helst har insett är att jag mycket lättare kan hantera min depression om jag är väldigt uppmärksam på hur den beter sig. När jag lyckas hålla den under min mentala “lupp” så känner jag att jag har kontroll och att jag i viss mån kan påverka hur jag mår. Nuförtiden kan jag känna ett par dagar i förväg att jag är på väg under isen. Då förbereder jag mig och talar om för min sambo att det är på gång.
En annan sak som jag har märkt är viktig är att skapa förutsättningar för att må bra. Jag kan verkligen förstå att din ansträngda ekonomi får dig att må ännu sämre. Det är lättare att må bra om man har tillräckligt med pengar. Men glöm inte alla saker som faktiskt är gratis. Att gå ut och gå en promenad på kvällen (hur jäkla banalt det än låter) kan faktiskt rädda en hel dag för mig ibland. Jag tycker för övrigt att det verkar vara en bra plan att flytta söderut. Se bara till att hitta ett billigt boende så att ni har råd att unna er att gå ut och äta då och då eller gå på bio.
Såg att någon föreslog att du skulle börja jobba ett par timmar i veckan som datakonsult. Det tycker jag låter supersmart. Om jag förstår saken rätt så ligger den här bloggen på din egen webserver? Det är många som vill ha hjälp med olika småprojekt inom data. Men sätt inte onödig press på dig själv, utan tala om att du lider av depressioner och att det gör att du inte orkar jobba ibland. Kanske kan du få in en liten extra slant som gör att du kan göra något roligt. Ta ett litet steg i taget, att försöka tänka ut långa kedjor av orsak och verkan gör bara att man tröttnar innan man har kommit igång. Gör inga långa listor, utan börja med att skriv upp en ganska enkel sak och försök göra den.
Man kan inte tala om för andra människor vad de ska göra, men jag hoppas att något av det jag har skrivit kan vara dig till hjälp. Det är du som måste kämpa med depressionen varje dag, men det finns massor av folk därute som kan vara till stöd.