Solid Block of Ise

Jag är ingen storförbrukare av glasögon, trots att jag inte klarar mitt dagliga liv utan dem på nästippen. Jag är inte helt blind, men utan glasögon klarar jag inte av nånting mer än att nätt och jämnt gå runt utan att stöta i saker. Jag kan inte läsa nånting utan att trycka det mot näsan, än mindre hålla koll på skyltar.

Men som sagt, jag är trots det ingen storförbrukare av glasögon. Mina första glasögon fick jag i tredje klass. Det var efter att mina föräldrar la märke till att jag ville sitta väldigt nära TV’n, och kisade mycket när jag försökte se på saker. Men sedan 1987 har jag bara haft tre par glasögon. I genomsnitt betyder det att mina glasögon får tjänstgöra i genomsnitt omkring 6.6 år (avrundat). Mycket av orsaken bakom detta är att förut var glasögon betydligt dyrare än de är idag, men också var det ren och skär lathet samt ett milt –och fullständigt ologiskt– obehag för det komplicerade system som krävs för att skaffa nya glasögon. Förut var det allt annat än billigt och smidigt.

De senaste åren har dock nätet gjort sitt intåg även i glasögonens värld. Förutsatt att man har en någorlunda fräsch synundersökning (företagen har ännu inte lyckats lista ut nåt bra sätt att göra dessa via webläsaren) och inte har någon märklig fetisch för svindyra märkesbågar kan man få glasögon för under 400 kronor. Dessutom betydligt smidigare än att gå till optikern, enligt min ringa åsikt.

Därför slog jag slag i saken (efter en övertalningskampanj från Ann-Sofie) och köpte nya glasögon. De glasögon som suttit på min näsrygg upp tills för ungefär tio minuter sen införskaffades 1999 i USA, och har sedan dess fått utstå tjänst långt bortom vad man kunde förvänta sig av dem. Ena skalmen saknar en skruv och lagades medelst ståltråd, och glasen är såpass repiga att det mesta ser suddigt ut. Dessutom är de aningen för skarpa eftersom mitt synfel mildrats (antar jag) och detta leder till att jag får spända ögon och huvudvärk av för mycket stirrande på t.ex. datorskärmar.

Jag köpte mina från Optikbutiken och jag måste säga att jag känner mig rätt nöjd. Man beställer hem bågar för påseende (haha!) helt gratis, väljer den man gillar, skickar sen tillbaka tillsammans med en kopia på sina styrkor, och nån vecka senare kommer de färdiga glasögonen.

Så, utan att dröja ännu mer — numera ser jag ut så här:

Världen har plötsligt blivit rätt konstig iom att mina ögon nu måste vänja om sig lite till de nya glasögonen. Det är alltid nån dag eller två när man känner sig lite lätt drogad, men det är helt klart värt det. Jag är extremt nöjd med det här valet, och tack vare att tekniken inom glasögon också gått fram har jag inte längre jättetjocka flaskbottnar framför ögonen vilket betyder mindre belastning på min redan stora näsa.

Tack också till underbara Ann-Sofie som var smakråd och hjälpte mig med valet. Det är nämligen otroligt svårt att välja glasögon helt själv — även om man på nåt vänster lyckas se hur man ser ut med dem. Det behövs alltid en extra person som har någorlunda sansad smak och inte får en att köpa värsta Dame Edna-brillorna och Ann-Sofie var precis rätt person. Thanks darling!

License

This work is published under a Creative Commons Attribution-NoDerivs 2.5 Sweden License.