Det finns ett flertal coola bilar i filmens värld. Jag bestämde mig för att lista de i min mening tio absolut coolaste bilarna som mullrat runt på bioduken. Kriterierna var att det måste vara en bil (inga motorcyklar, båtar eller liknande) och att det ska vara från filmens värld - inga TV-bilar! Det visade sig kräva en hel del tankearbete, och det var svårt att skrapa ihop till tio riktigt coola bilar. Jag lyckades dock, och här presenteras de med tiondeplatsen först.
Spänn fast säkerhetsbältet!
Tyvärr kunde jag inte hitta någon vettig bild på den här bilen, men den är välkänd för oss som länge gillat Sam Raimis filmer. Sam började ju regissera knäppa komedi-skräckisar (Evil Dead) och har under årens lopp uppgraderat sig till att regissera stora blockbusters. Numera är han mest känd som regissören bakom Spider-man-filmerna.
För oss som varit med lite längre är den beige-färgade Oldsmobilen desto mer bekant. Den syntes allra första gången i Evil Dead, där den var bilen som förde Ash och hans flickvän till den onda stugan mitt ute i skogen. Bilen tillhörde Sam Raimi, och ryktet gör gällande att den (eller en likadan bil) synts i varje film som Sam Raimi gjort sedan dess. Jag har inte lyckats bekräfta detta rykte, men jag vet att den synts i många filmer - bl.a. just Spider-man från 2002.
Värdelöst Vetande: Den tredje och hittils sista filmen i Evil Dead-serien (Army of Darkness) visade hur Ash via den onda boken Necronomicon hamnade i medeltiden. Han var dock inte ensam, den beige-färgade Oldsen sögs också med, och i en mycket minnesvärd scen öppnar Ash bagageluckan på Oldsen. Den visar sig vara proppfull med allt från kemiböcker till Cocacola-flaskor. Det lustiga är att innehållet var precis vad Sam Raimi hade i bagageluckan på bilen vid filmtillfället.
Vad kan man säga om den här bilen? Inte nog med att Bond kör en av de klassiska sportbilarna från 70-talet, den fungerar dessutom lika bra som ubåt! Personligen anser jag att den här bilen och hela ubåts-scenen är i princip den enda orsaken att se en i övrigt ganska försumbar film. Men det är min personliga åsikt, så ni James Bond-fanatiker får försöka bita er i läppen och inte ösa hat över mig! 
Lotus är en av de få kvarvarande klassiska sportbilsmärkena som inte blivit uppslukade av nån av de gigantiska konglomeraten. T.o.m. Jaguar och Aston-Martin ägs ju av Ford numera!
Tre stycken fordon användes för att filma den berömda scenen. Den första var en Esprit som blivit modifierad för att vara vattentät och att förhindra skador på föraren. Denna bil användes för att köra ner i, och upp ur vattnet. Den andra var byggd enbart för att omvandlas från bil till ubåt och var i värdelös på allting annat. Den tredje var en mindre ubåt vid namn Margie Dixon som fått sitt yttre omvandlat för att se ut just som en Lotus Esprit i ubåts-version. Bilen fick smeknamnet “Wet Nellie”, en referens till det autogiro som Bond fick av Q i “You Only Live Twice“.
Det fanns även en helt vanlig Lotus Esprit, som tilldelades Roger Moore att köra runt med mellan tagningar.
8. Ford Crown Victoria (Men In Black)
Jag tyckte väldigt bra om den första Men In Black-filmen. Jag tyckte faktiskt ännu bättre om uppföljaren, den behöll det som var bra med den första och kastade bort det som inte funkade. Tommy Lee Jones är underbar i båda filmerna som den lakoniske och lite buttre agenten som jobbar åt en hemlig organisation vars syfte är att hålla ett öga på hemliga utomjordingar.
Under större delen av filmen är Jay (Will Smith) ganska vitsig om hur MiB har tillgång till extremt avancerad teknologi men ändå åker runt i en “Ford P.O.S.” (P.O.S. är amerikansk slang, en förkortning av “Piece Of Shit”). Åtminstone är han vitsig ända tills han instrueras att trycka på den lilla röda knappen, varpå den kusligt vardagliga Forden förvandlas till ett raketdrivet monster som susar fram i ljudets hastighet, alltmedan Kay lyssnar på gamla Elvis-låtar.
Minnesvärt citat:
Jay: You do know that Elvis is dead?
Kay: No, he’s not. He just went home.
(Ber om ursäkt för den usla bilden)
“Eleanor” är smeknamnet på den hårt modifierade Ford Mustang Shelby GT500 från 1967 som syns i Gone in 60 Seconds från 2000. I originalet från 1974 var hon en Ford Mustang Mach 1 Coupe, men jag tycker den nyare Eleanor är betydligt snyggare än originalet.
Filmen var en relativt stor succé bland fansen (även om den blev en förlustaffär rent ekonomiskt), och Eleanor lyckades med konststycket att bli både en kultbil och en världskändis. Efterfrågan på Eleanor-mustanger blev enorm, och faktum var att när filmen lanserades var det bara på vita duken som man kunde se en Eleanor-mustang. Ett flertal Shelby GT500′or specialbyggdes för filmen, och alla förstördes antingen under filmningen eller efteråt för att förhindra hemliga försäljningar.
Unique Performance insåg att folk ville köpa Eleanor-mustanger och utvecklade ett sätt att bygga om gamla Mustanger till just Eleanor-replikor. Man kan beställa en Eleanor från dem, förutsatt att man har gott om pengar och rätt mycket tålamod. Bilarna byggs på begäran, och prislappen är hemlig. Om du måste fråga vad den kostar har du säkert inte råd med den, som det heter. Unique Performances version av Eleanor är också basen för deras version av Shelby GT500E, den s.k. “Supersnake”. Den är ingen Eleanor-replika utan är en specialbyggd Mustang för prestandagalningar.
Det bör poängteras först att det här egentligen inte är den riktiga Bluesmobilen, eftersom Elwood byter bort den mot en mikrofon innan filmen tar sin början. I filmen ska den bilen tydligen ha varit en svart Cadillac.
Men för alla andra på planeten jorden är det här den enda Bluesmobilen som nånsin existerat.
Under inspelningen av filmen använde man 14 (!) olika svartvita Dodge Monaco från 1974. Eftersom filmen innehöll flertalet spektakulära stunts krävdes bilar som var byggda för detta. Man behövde bilar som kunde hoppa eller köra fort. En bil var byggd enbart för att bokstavligt falla i bitar!
Under många år höll Blues Brothers också rekordet för antalet förstörda bilar i en film. Det var inte förrän filmens egen uppföljare kom som rekordet spräcktes. De spektakulära biljakterna var ett försök att skapa riktigt överdrivna biljakter, och litegrann också för att parodisera kända biljakter från tidigare filmer, t.ex. Bullitt eller The French Connection.
I övrigt är filmen extremt underhållande med sina många musiknummer och cameos från olika musiker.
ECTO-1 är den bil som Ghostbusters körde runt med. Det var deras firmabil för företaget med samma namn, och figurerade tydligt i den första filmen. Den kallas för “Ectomobile” emellanåt, men personligen anser jag alltid att det är Ecto-1 som gäller. Namnet kommer från den substans som spöken sägs lämna efter sig, ektoplasma.
Bilen i fråga är en Cadillac Miller-Meteor med lastlucka där bak. Årsmodellen är 1959, och den här typen av bilar tjänstgjorde för det mesta antingen som ambulanser eller i någon egenskap hos begravningsentrepenörer. 
I filmen blir den köpt av Ray Stanz för den fullständigt absurda summan av 4800 dollar - urlöjligt med tanke på att bilen i filmen behöver en komplett ombyggnad. Omräknat till valutavärdet idag skulle inköpspriset vara nästan 10.000 dollar, fullständigt absurdt med tanke på att bilen knappt rullade.
Men efter ombyggnaden blev den en 80-talsikon. Nästan alla kommer ihåg Ghostbusters, och alla kommer speciellt ihåg deras kritvita bil med de festliga prylarna på taket.
För närvarande finns en Ecto-1 replika till salu för omkring 150.000 dollar. Det är inte den ursprungliga bilen, utan en replika byggd av George Barris. Barris är en välkänd bilbyggare (som byggde bl.a. den Batmobile som användes i TV-serien från 60-talet) och är också välkänd för att felaktigt försöka påstå att han var inblandad i designen av Ecto-1.
Värdelöst Vetande: ECTO-1 skulle egentligen vara kolsvart, men eftersom många scener utspelas i mörker och detta skulle göra bilen nästan fullständigt osynlig valde man istället den kritvita looken med de röda vingarna.
4. Batmobile (Batman, 1989)
Första gången jag såg Batman var jag 11 år gammal och fick se den på bio. Filmen blev nästan omedelbart en av mina absoluta favoritfilmer, och den Batmobile som visades i filmen hade en stor orsak till detta. Innan dess hade jag bara sett den larviga TV-serien, och även om den batmobilen var cool kunde den inte jämföras med det dånande monster som Tim Burton presenterade.
Nej, det här var en radikalt annorlunda bil. Den var lång, den var svart, den hade röststyrning. Utseendet kombinerade utseendet från de långa eleganta sportbilarna från 30-talet tillsammans med ett kolsvart utseende och extremt hög prestanda. Liksom det Gotham City som presenteras i filmen var den här bilen stark, vacker och farlig.
Enligt många obekräftade rykten var varenda pryl på bilen fullt fungerande - inklusive den extremt kraftfulla gasturbinmotorn. Personligen är jag ganska tveksam till detta, men det hade ju varit väldigt ballt om det var sant.
För några år sen läste jag om en kille i Stockholm som byggde sin egen exakta replika av den här Batmobilen. Han byggde den på ett customtillverkad chassi med en Chrysler-V8 och ett slags raketmotor. Givetvis var bilen i fråga gravt olaglig att framföra på allmän väg, men tydligen hade det inte hindrat honom från att glida runt i den om nätterna.
Det verkar också som att Batmobilen är mer som att köra en båt än en bil, eftersom den har gasreglage istället för växelspak. Bilen dyker även upp i den andra Batman-filmen från 1991, där den saboteras av The Penguin.
När Joel Schumacher tog över Batman-franchiset försjönk Batmobilen i ett träsk av fjantighet, ända tills…
Japp, ända tills Chris Nolan tog över rodret. Batmobilen är den enda bilen som lyckades knipa två platser på listan, och det enbart eftersom den finns i så många versioner.
Det fordon som presenteras i Batman Begins är mer inspirerat av det fordon som Batman kör i serien “The Dark Knight Returns” (skriven och tecknad av Frank Miller). i Serien är “Batmobile” mest en ironisk beskrivning på nånting som snarare är en gigantisk stridsvagn. Den rullar fram på larvband och krossar allt i sin väg.
Det var uppenbart att mycket inspiration till fordonet kom därifrån. I filmen är Batmobilen ursprungligen resultatet av ett hemligt projekt som Wayne Enterprises utvecklade men som aldrig blev färdigt. Meningen var att fordonet skulle lägga broar. Fordonet blev klart men man kunde aldrig få själva broläggandet att fungera. 
Bruce Wayne tar fordonet och modifierar det litegrann, och presto! Den nya Batmobilen (även om den aldrig kallas det i filmen).
Chris Nolan var mycket specifik när det gällde hur filmandet av bilen skulle vara. Han godtog inga som helst datoranimerade sekvenser eftersom han tyckte det skulle se fejkat ut, och därför byggdes sex stycken bilar i varierande storlekar och för varierande syfte. Två stycken var fullskaliga och gick att köra, dessa användes för de scener där bilen körde på vägen, en fullstor som enbart användes för de olika hoppen, osv osv ända ner till en radiostyrd modell i skala 1/3 som användes för jaktscenerna på hustaken.
Minnesvärd dialog:
Radio dispatcher: “What street is he taking?”
Cop in cruiser: “He’s not on a street, he’s flying on rooftops!”
Confused cop in patrol-car to dispatcher: “Could you just tell me what it looks like?”
(Tumbler roars past)
Cop: “Uh, never mind!”
2. Pursuit Special (Mad Max)
1979 dök en ung Mel Gibson upp på biodukarna världen över i det som sedermera blev kultfilmen “Mad Max”. Den målade upp en dystopisk vision av ett inte alltför framtida Australien där skurkarna var mångdubbelt fler än de hjältemodiga poliser som försökte kontrollera en motordriven framtid. Mel Gibson spelade Max, den sammanbitne och ganska tystlåtne polis som gör sig till fiende med ett motorcykelgäng, och som pga denna fiendeskap inte bara förlorar sin familj utan även till viss del sin själ och syfte i livet.
Mad Max och speciellt dess två uppföljare är välkända för två sak — biljakter och stunts. Även om den första uppföljaren (The Road Warrior) introducerade en western-deriverad story var det ändå alltid biljakterna som var filmernas behållning. Centrum för dessa biljakter var alltid Max och hans legendariska fordon: den svarta Pursuit Special.
Pursuit Special började sitt liv som en ganska vanlig australisk muskelbil från början av 70-talet. Det var en Ford Falcon XB GT Coupe men det var inte förrän den förvandlades till Pursuit Special som den blev en kultikon. Åtskilliga modifikationer gjordes på bilen, och under inspelningen av The Road Warrior modifierades den med extra bränsletankar för att passa in i den bränslesvultna ökenmiljö som filmen utspelar sig i. Mycket av modifikationerna var också mest för syns skull, tydligast där är luftintaget och superchargern som sticker ut ur motorhuven. Den var ickefunktionell och enbart där för att se häftig ut.
Mad Max-filmerna satte standarden för filmer vars handling tar plats efter “jordens undergång”. I princip alla filmer i den genren som kom efteråt har emulerat nån aspekt av filmerna. Tydligast där är Kevin Costners vatten-epos “Waterworld” som enligt många (inklusive mig) är Mad Max på vatten (minus allt som var coolt med Mad Max).
Pursuit Special tjänstgjorde i två filmer. Den tredje filmen (Beyond Thunderdome) innehöll ingen Pursuit Special. Bilen överlevde diverse turer hos olika ägare och står numera i ett bilmuseum i England, där den kan beskådas tillsammans med andra kända bilar som t.ex. General Lee från Dukes of Hazzard.
*trumvirvel*
Japp! Doc Browns bil från de tre Back To The Future-filmerna är tveklöst den coolaste filmbilen någonsin. Den har blivit utsedd till detta i massor av förfrågningar, och jag tycker själv att det inte finns något fordon på film som slår den brutala coolhetsfaktorn som den här bilen har. Inte nog med att det är en av de snyggaste bilarna någonsin - den kan flyga och resa genom tiden också!
Tidsmaskinen i filmerna baseras på en DeLorean DMC-12 från 1981. Orsakerna till valet av just denna bil var ganska många. När BTTF var i förproduktionsfas var planerna att Doc Brown byggde in sin tidsmaskin i ett kylskåp (!) men man bestämde sig för nåt annat eftersom producenterna var oroliga för att barn skulle bli inspirerade att klättra in i kylskåp. Det naturliga valet därefter var en bil.
Som Doc Brown själv säger i filmerna:
“The way I see it if you’re gonna build a time-machine, why not do it with some style!?”
Dessutom var tydligen bilens kaross i rostfritt stål fördelaktigt för “the flux dispersal” enligt Doc Brown.
Valet av DeLoreans bil var också rätt passande iom att huvudpersonen skulle åka tillbaka till mitten av 50-talet. Därmed ansåg producenterna att den futuristiska stylingen på DMC-12′an var passande, folk på 50-talet hade säkert blandat ihop den med ett rymdskepp. Siffrorna för hur många bilar som användes under filmningen varierar från fyra till sju stycken, men enligt kommentarspåret på DVD’erna användes fyra stycken. Tre stycken DeLoreans byggdes och användes under filmandet (varav en blev krossad framför godståget), och en fjärde blev sönderhackad för att tillåta filmande av scener inuti bilen.
I de tre filmerna genomgår tidsmaskinen en hel del förändringar. I slutet av den första filmen har den blivit flygkonverterad och utrustad med en fusionsreaktor eftersom det var ett sabla bök att ladda den med plutonium inför varje resa. I den andra filmen blev den stulen och användes för att manipulera tiden, och i början av den tredje filmen hittades den i en gammal gruva där den stått i över 70 år. Den hann bli träffad av blixten ett flertal gånger samt bli jagad av såväl indianer som kavalleriet.
Tidsmaskinens slutgiltiga öde var tyvärr att bli krossad framför ett godståg, men innan dess gav den oss tre underbara filmer fyllda med tidsresor, komik och massor med galenskaper.
Trots sin coolhetsfaktor var aldrig DMC-12′an som bilmodell speciellt framgångsrik, och den var tungt belastad med många problem och brister. I filmen slår Marty ofta huvudet på måsvingedörrarna, och det var något som gällde i verkliga livet också. Bilen var också utrustad med en väldigt klen motor som inte gav mer än omkring 130 hästar, och det var inte ovanligt att de tunga dörrarna (som var proppfulla med stereokomponenter, airconditioning och elektronik) ofta låste ute sina ägare eftersom pneumatiken som skulle hålla dörren öppen var klent designad och gav vika. Det var inte heller ovanligt att om man lämnade dörrarna öppna för länge förbrukade belysningen i dörren (som var halogen-lampor!) all ström ur batteriet, och föraren fick sig en obehaglig överraskning.
Värdelöst Vetande: Det ursprungliga manuset använde en testsprängning av en atombomb som det sätt som Marty lyckades ta sig tillbaka till framtiden via. Tidsmaskinen behövde ju en kärnreaktion för att skapa de 1.21 gigawatt med energi som krävdes för att aktivera Fluxkapacitansen, och detta möjliggjordes i manuset genom att Marty kör in i en kärnexplosion. Steven Spielberg och övriga producenter tyckte dock detta skulle bli orimligt dyrt att filma, och man valde därför att använda en blixt från ett åskmoln istället.
—
Bubblare: APC‘n från Aliens. Det var också en riktigt tuff bil. Det tuffaste med den var säkerligen att den var större inuti än utanpå!
—
Sådärja. Det sammanfattade rätt bra filmvärldens tio coolaste bilar. Slutsatsen man kan dra av den här listan är att en klar majoritet av de riktigt coola filmbilarna uppfanns under 80-talet.
Disclaimer: Den här listan och det som är skrivet är baserat på min egen personliga åsikt. De fakta som presenteras har jag försökt researcha så gott som möjligt, men eventuella fel och brister beror helt på mig. En del av faktan är sånt som jag vetat om sen tidigare, och även där kan det förekomma avvikelser.
Loading ...
