Tre fällknivar

Jag äger tre fällknivar. Alla har på nåt sätt varit mer eller mindre viktiga i mitt liv hittills. Alla tre är av sorten ”schwezisk arméfällkniv” och alla tre är tillverkade av Victorinox.

Den första är både den äldsta och den minsta. Det är en svart fällkniv av storleken att den är tänkt att sitta på en nyckelring. Jag fick den i present när jag var 10 år gammal. Jag minns inte om det var en julklapp, födelsedagspresent eller bara en generell gåva, men jag har haft den i mitt liv sedan dess. Den är ganska oanvändbar till de flesta saker iom att den är så liten, men den har varit en fantastisk nagelsax än så länge. Förutom det har den ett gigantiskt affektionsvärde då jag ägt den i nästan 28 år. Tandpetaren har försvunnit för många år sen, men den är i övrigt komplett.

Den andra fällkniven är en normalstor Victorinox-modell. Deras modell-utbud är ju en djungel, men det här är sorten som har två knivblad (ett stort och ett mindre) samt den vanliga uppsättningen av sax, korkskruv, skruvmejsel och alla andra praktiska, användbara funktioner som man kan förvänta sig av den här typen av fällkniv. Även på den här har tandpetaren kommit bort för länge sen. Just den här fällkniven var en present till mig från min far, som jag minns det var det 1998 och inför stundande USA-resa. Jag tror det var en s.k. re-gift, dvs han gav mig nåt som han fått av nån annan. Icke desto mindre blev det en av mina absoluta favoriter och i mer än två år hade jag den konstant i min ficka. De senaste femton åren har den dock inte fått följa med speciellt mycket men den är alltid lika användbar och används till allt möjligt, från att skruva ihop stativ, sprätta upp paket, nypa åt saker med tången.

Tredje fällkniven är det nyaste tillskottet såtillvida även det fysiskt största. Även detta var en present från far och den här gången vet jag att det var en återgåva som han i sin tur fått i present. Det är en ganska komisk sak egentligen. Det är en av de där riktigt groteskt stora Victorinox-knivarna som har ungefär femtiotusen olika blad och saker. Det som gör den speciell är att den är inhyst i ett läderfodral som i sin tur innehåller olika bra-att-ha-saker om man går vilse i ödemarken. Det finns t.ex. en kompass, tändstickor, nålar, knivbryne, en pytteliten Mag-Lite ficklampa, plåster osv osv. Vad jag vet var det här en ganska dyr present-grej som Victorinox hade i mitten av 90-talet. Den spenderade många år i faderskapets skrivbordslåda innan han till sist tröttnade på den och gav den till mig. Jag har i sin tur lagt den i min skrivbordslåda men fortsätter med att fascinerat plocka fram den och leka med fällkniven samt pilla på tillbehören.

Den första och tredje kniven är båda totalt oanvändbara i någon praktisk bemärkelse. Skulle jag faktiskt spendera tid i skogen skulle kniv nummer två vara den överlägset mest användbara då den är lagom i storlek och har alla verktyg man kan behöva.

Alla tre knivarna har enormt affektionsvärde för mig och varje kniv har en berättelse bakom sig.